Den dagen kommer (när vi alla kan förstå)

Hon får september att vara sommar
och innan jag somnar
rör hon mej genom telefon
och alla tankar om smärta (skynda dej älskade, innan allting försvinner, skynda dej älskade, jag tror att du hinner)
som dunkade i mitt unga hjärta
då
när jag var femton år
när mycket var ångest
och sånger och sår
som jag ännu inte förstår
en gråmulen blåsande öken
en mobbande skolfröken
tonår
jag vill härifrån!
och jag som ett flinande ashål

Men! åh! hennes röst i telefon
hur mjukt hon smeker mej då

Och: när jag bara tänkte på att dö
varför fångade du inte mej då
när varje ord om då
blev ett frö
om att dö
i gråmulna blåsande Landskrona
var var du då
jag saknade dej så
i de våta alltid håliga skorna
och jag var femton år
var var du då
du som vet att förstå
var är du nu
var är din hud
var är min gud

Hon får september att sluta regna
och vinden blir plötsligt varm
jag vet att hon rör vid min arm
jag vet: det är bara smärta
jag vet att hon rör vid mitt hjärta