Längdåkning

Skyar som vältrar sig, skriver någon och det är ofta bra historier men det blir överlastat och otympligt, trögt, det flyter inte så naturligt som det borde. Det är så klart svårt med språket, att hitta det. Det tar givetvis tid, det är som med längdåkarna och simmarna, det är mängdträning som krävs, att gnugga och gnugga, det finns inget annat sätt. Bra historier har de flesta, det är att kunna berätta dem som är grejen. Och det kommer inte gratis. På vissa sidor på facebook diskuterar författare och "författare" hur man ska kunna sälja och synas (och det är väl viktigt det också) men jag saknar ofta en tystnad, en stund när alla bara satt och skrev (okej, kanske lyssnar på bra musik under tiden) och skrev och skrev, alltså tränade. Och jag vet naturligtvis att många gör det, och det är i paradoxernas värld just dem jag vill störa och prata med.