Olle

Så ledsamt att höra, Olle Ljungström är död. Men Olle Ljungström, men Reperbahn, men alla fantastiska sånger från den fantastiska rösten, det luddigt knivskarpa sköra. Vi behöver fria själar. Vi behöver dem som går sin egen väg. Och jag kan aldrig sluta undra, varför de som verkligen vill se fritt, har så svårt att få passa in, hur de stöts ut. "Folkkär", säger Aftonbladet, in my ass, Olle Ljungström var aldrig folkkär. Han kanske inte ville släppas in, men han släpptes aldrig in. Man kan bli så trött på den här världen, på det här landet, Sverige, där allting som spretar eller kräver tankemod ska sållas bort och bespottas. Jag var med på en skiva en gång, läste en dikt till gitarrkomp, någon sa att det var bra, att jag borde göra mer, att det var som Olle Ljungström. Det gjorde mej väldigt glad. Men jag visste att jag aldrig skulle kunna göra det lika bra. Det finns vissa som bara är självklara som sej själva. Det var Olle Ljungström.