Jacques Werup

I slutet av 90-talet jobbade jag på Tidskriftsverkstaden ovanför Victoriateatern i Malmö. Det var ett lugnt jobb. Jag läste mest tidskrifter och sålde några. Läste böcker och hängde på Bullen i halvrisigt skick. Jacques Werup skulle hålla en rad jubileumskonserter med olika samarbetspartners. Vi skulle göra det lyxiga programbladet. Jacques kom uppför trapporna med pigga steg och gympaskor med kardborreband. "Schack", sa han och skakade hand.
Jag lärde aldrig känna honom, men vi stötte på varandra en del under årens lopp. Han verkade vara ständigt energisk och nyfiken.
Pornografens död är en bok jag minns som bra. Dikterna var fina. Lev länge, dö ung drabbade mej hårt när jag läste den första gången, även andra gången. Tiden i Malmö på jorden är en klassisk diktsamling som gavs ut på nytt för något år sedan. Tror att Timbuktu skrev förordet.
Nu är även Jacques Werup död. Jag tycker att det blivit väl mycket sorg nu.
(en söt video från Vitemölla badhotell där jag hängde en del för sådär tolv år sedan, läs gärna Klas Östergrens Handelsmän och partisaner när du ändå är i trakten. och lite mer kuriosa: Jacques Werup skrev manus till långsamhetens klassiker N. P. Möller, fastighetsskötare.)