Mange Tak

Jag har för mej att det var Gatumusikens dag i Landskrona, början av 90-talet, att Henke, Jocke och jag hade på oss våra rockar (och mina föräldrars hund Sebbe i koppel) spelade egna låtar blandade med Ebba Grön och Perssons Pack. Och att han också var där, spelade i ett annat gathörn, lite annorlunda, brötig, konstig, extrovert, men med en tydlig melodikänsla. Vi hade en pratstund och jag bodde med Malin då och en dag ringde han, sa att han hade ett sexpack öl och ville lira lite. Så jag stack till hans lilla lägenhet i Chaplinhuset och vi spelade låtar som vi skrivit för varandra. Att det var en skön känsla. Att bli lyssnad på och att lyssna, den där melodikänslan bakom det amatörmässiga. Det var en annan tid, studier, vapenfri tjänst, inga barn, alkohol var bara trevligt, kvällar med dart på Akropolis, och i replokaler, tåget till Lund och studentkompisarna där, Chrougen, konserterna. Rattlesnakes. Bramleys. Landskronaband som lirade punkigt svängigt, rocknroll och irländskt. Och vi bildade ett band där både han och jag var med, inte det bästa, men det med bäst låtar, och han kunde inte hålla takten, och han sjöng grötigt men han hade den där melodikänslan och han var alltid ett lyckopiller (nästan irriterande) i ett liv som inte alltid var lätt för någon av oss. Det var inte en dröm om att bli rockstjärnor. Det var en vilja att uttrycka sej, ha roligt, spela spela, och kanske att få synas, bli uppskattade. Han hade nog sina problem bakom fasaden och vi blev väl aldrig riktigt nära vänner, men det var oftast härligt att vara med honom, han var ett barn och jag var ett barn, vi ville skriva låtar och bli älskade, uppfylldes av den gemenskapen. Och jag tyckte mycket om honom. Och han fick fram en gnista, entusiasm, glädje, skapa! Den där melodikänslan i det grötiga, bakom det som man kanske inte såg från början. En givmild människa. Och vi har inte haft någon särskild kontakt de senaste tio åren. Och nu får jag veta att du är död, och jag drabbas av nostalgi, sorg och saknad. Vad ska jag säga, Mange ... jo: Mange tak.