Diktarens olika världar

Jag blev av med poesioskulden när vi gav ut En sista blues från Landskrona tidigare i år. Nu håller jag på med något jag funderat på länge, sammanställa dikter (om det blir en bok och hur den i så fall ska se ut, ny och tunn eller samlad och tjockare återstår att se) som jag skrivit. Vissa finns i gamla skriv- och dagböcker, andra finns i gamla trasiga datorer, några i tidskrifter och antologier (det finns i en plastmapp från -83 eller -84 den handskrivna samlingen Ung rebell), några finns bara i fragmentariska minnen i min hjärna, det finns spröda kärleksdikter från 90-talet, mer beatiga från senare, och de mer eller mindre rimmade, en hel del finns på den här bloggen (skrivna snabbt i flykten men inte utan poänger, att publicera som de är, eller att kanske jobba vidare på) och jag tar inga beslut, men det hade varit kul att ha alla dikter (nåja, de jag kan hitta) på en och samma plats och se om det är värt att publicera. Så nu, när jag jobbar på romanen och behöver en paus, letar jag dikter istället för att alltför länge nörda in på youtube. Så nu går jag igenom bloggen på jakt efter dikter, har kommit till mars -11 nu och det är mycket blogg jag skrivit, blaj givetvis, men en hel del guldkorn, vill jag påstå. Jag skulle kanske ge ut en mastodontbloggbox istället.