Det var lite nervöst. Att stå på sådana skidor igen. Och nu en helt annan typ av skidor mot när det senast begav sej. Nojan för att ramla i liften. Ramla över huvudtaget. Inte kunna hoppa av liften rätt. Men direkt när jag hyrt skidorna och de låg på snön, kände jag en sorts trygghet, nästan säkerhet. Första liften gick bra. Kanske var det för att jag var skidlärare åt en total nybörjare som gjorde att jag skärpte mej. Vi började i barnbacken. Vi var de enda vuxna uten barn. Motvinden gjorde att man inte kunde svänga för mycket, för då tappade man all fart. Men vi steg högre upp, vi avverkade blåa pisetr och även en röd i dimma och snö. Det var en glädje att känna att något (även om jag aldrig varit en fantom utför) fanns kvar. Och sen en mindre runda på längdskidorna. Jag känner mej frisk, hurtig och något öm här och där. Och andra bastubadet: coming up, coming up!
(Här skulle det varit en låt med Orsa spelmän, men det funkar inte, du får nynna själv.)
No comments:
Post a Comment