jag har sovit i knappt fem timmar. ska jag ha raggsockor när jag gör det sista till ansökan som ska in idag. ett halvtidsjobb. som klippt och skuret åt mej.
att komma ifatt med ekonomin. att åka tåg två dagar i veckan, till en sjö och gamla trähus. jag undrar vad grannen jobbar med, något med oregelbundna tider, mad tanke på tända och släckta lampor. man lär sej mer och bättre när mörkret kommer tidigare. dagen kommer senare.
men många fåglar verkar ha tagit semester. måsarna har tystnat.
04.21. jag tror att jag ska göra klart ansökan snart. ta mina mediciner, koka mitt ägg och kaffe, yogurt och frysande hallon. och medicinerna.
jag vill inte vara någon annan. för ett halvt liv sen, ville jag vara en kalv på en särskild äng vid ett särskilt hav.
då vakade jag också i natten. då såg jag också ljus. då kände jag också gemenskap med dem jag inte kunde nå. bilarnas ljus på väg mot morgonen. någon som lyssnade på nattradion.
ibland borde jag gjort annorlunda. men jag ångrar inget. det är inte lönt ändå. jag är lite frusen.
jag undrar om grannen har en bastu i källaren. det hade jag i lägenhet jag bebodde något åt. det var under den tiden jag fortfarande kunde ånga saker. en maskerad som spårade ur.
det var på den tiden när utställningen Betong visades på Malmö konsthall. jag var där flera gånger, tittade ner i det svartaste svart. det omöjliga.
jag tänker mej att grannen på andras sidan gatlyktorna, är en ensamstående man i min ålder.
jag tänker mej att han såg utställningen Betong tre gånger. att han åt soppa en gång. precis innan lunchen tog slut. att han gick och spelade flipper sen. att hans cykel var snodd och slängd i kanalen vid Centralen. att han ångrade att han snålat, att han köpt det billigaste låset.
jag önskar verkligen en bastu i källare. då skulle jag gå ner dit i mina långkalsonger.
jag ångrar inget. men jag har fortfarande drömmar. som en kantstött byrå som varit någon mormors.
No comments:
Post a Comment