en annan sorts svett

... han sken blankt och matt och starkt av ångest och trötthet, på tåget hem från Stockholm, men för honom bara vidare bort, i en ångestcirkel, hur han liksom tappade huvudet gång på gång, kunde knappt vara vaken, i restaurangvagnen, han undrade med händer och blickar och tafflig engelska om han fick låna Aftonbladets sportdel, jag sträckte den till honom, sen huvuddelen, han bläddrade och försökte verka intresserad, men det var tydligt att han förstod ingenting ... och tåget och tiden krängde, och jag blev irriterad en kort stund: ska du inte lämna tillbaka tidningen? det är ju vanligt hyfs! en kort stund, hans huvud nickade till igen, hans händer som inte kunde vara stilla ... vi fick ögonkontakt, jag bjöd honom till mitt bord med handen och armen, och han satte sej hos mej ... han luktade svett som torkat och blivit gammal, blandad med ny fuktig svett, luktade rädsla, oro och sorg ... ett år på flykt, från Iran där han var förföljd tevejournalist, en lång rundresa och nu senast från Finland för att åka genom Sverige och Danmark till målet Tyskland, Sverige är inte landet alla längtar till, det är landet man passerar på väg till någon sorts uthärdlighet, han bläddrade fram en bild på sonen i sexårsåldern i sin mobil, "one year sen jag träffade honom senast, jag saknar honom, in Germany ...", sa han, och han hade ingen väska, bara en ganska tunn jacka, "jag blev bestulen i Stockholm", sa han och jag frågade igen om jag fick bjuda på något, det fick jag inte, men han bad en yngre man fotografera oss tillsammans, vi bytte telefonnummer och mejladresser och jag sa att han kunde ringa om han fastnade i Malmö, det gjorde han inte, jag hoppas att han finner ro i Tyskland, att han får möta sin son och fru igen.