till elsa och anna och elsa

du spräcker en spegel och skrattar och havet blir grumligt en stund jag ser dina ögon och fattar att det är du det är du det är du som hamrar så nära mitt hjärta det är tåget till Lund det är: stanna en stund du är inte huset du är hela min grund när du spräcker en spegel och skrattar hur du mejar ner hela havet och du har samma namn som min mormor som jag svek det jag trodde var en lek när jag mejade ner hennes tillit hur jag spräckte en spegel och skrattade jag vill aldrig svika dej jag vet inte om du fattar det hur jag älskar dina haltande steg